Jag startade med den efterfrågade chokladkakan, miniräknare, braständare och ett block.
Efter spelet hade jag roffat åt mig både ficklampan, lakritsteet och pannlampan som ALLA ville ha. Vad jag ska med den till vet jag inte riktigt, jag rycktes liksom med, föll för grupptrycket... och tja...den kan va bra att ha.
Som traditionen bjuder samlades släkterna Johansson och Johansson idag för att äta julgröt och spela paketspel. Själva "äta julgröt" är en trevlig och relativt lugn tillställning då vi umgås och myser.
Paketspelandet är inte en lugn tillställning. Alla har ju samma tävlingsgen - även om vissa försöker hävda att så inte är fallet. Trots att vi låter aningen aggressiva och det stundtals finns de som skulle misstänka att vi var på väg att bli ovänner om en chokladkaka eller en dörrmatta, vilka för övrigt Maria fick med sig hem, har vi riktigt riktigt roligt.
Efter middagen fick vi finbesök igen. Den här gången kom TomtefarFar, Tomte-Nisse och Tomte-Mila för att dela ut alla klappar under granen.
Tyvärr hade både ungarna och Gamlis tagit en promenad så Oliver missade även den här tomten! Tomte-Nisse var dock mycket mycket nogrann med att spara Olivers klappar i en stooor hög.
Sex olika sillar, pappas inlagda strömming, Johans köttbullar, renhjärta, välrökt gris, skagen, sushi, gravad och rökt lax, svart kaviar, ugnsbakade rödbetor med getost, mammas Jansson, prinskorv... Alla har vi våra julbordsfavoriter. Alla blev vi mätta.
Tyvärr missade både Johan och Oliver våra långväga gäster eftersom de var och köpte mjölk till kaffet.
Vi är nästan klara. Nästan. Familjen har samlats framför Bingolotto i soffan för att vaka in dopparedan. En pepparkaka och en rosa ren har nämligen förkunnat att de ändå inte kommer kunna somna... för pirret magen kittlas för mycket.
(Med nästan menar jag att jag samtidigt viker ett stort tvättberg, slår in de sista 10 klapparna och panikstädar badrummen lite medan rödbetorna till Årets julbordsnyhet rostas i ugnen. )
Café Tratten måste nog vara Södertäljes äldsta café. Här vi varit många gånger och käkat Skagenmacka, så även idag.
Idag struntar vi i julfixandet och är istället på ett litet äventyr i ungdomens kvarter. Första stoppet är Campus Telge, där Lilla familjens grund lades.
Årets sill är inlagd.
En vanlig med lite extra juliga kryddor.
En västkustsill, som vanligt.
En efter alldeles eget huvud... årets smak har pirattema.
I Bredäng finns en riktigt grann riktig gran. Barnen har hjälpt till att klä den. Föräldrarna fick inte vara med, de fick bara komma förbi och titta på den... och äta en god middag. Stackars oss! :-)
Barnen hjälper mormor och morfar att klä granen. Johan och jag har köpt bygggrejer och fixat klart matsalen. Nu unnar vi oss en liten paus innan det är dags att lägga in sill, göra sillsallad, installera lite mer julbelysning på täppan och äta adventsmiddag i Bredäng.
Eller nästan i alla fall...
Fyra kvällar (+ytterligare en dag för Karlstadspresenterna) har jag slagit in klappar. Nu är de stuvade under granen, tillsammans med paketlasset från Karlstad.
Barnen kastar nyfikna blickar så fort de går förbi...men... ha ha... mamman är smart! Paketen ligger så att etiketterna är oläsbara, och petförbud råder.
Bilen får ju bara stå på parkeringen i 3 timmar, alltså måste vi regelbundet ta en promenad för att skruva på P-skivan.
Oliver klädde sig själv. Han ska fixa bilen, säger han.
Så här hade jag tänkt mig dagen. Frida och jag skulle ha en mysig lugn avslutningsfika med min klass, sen skulle vi hämta lillebror för att shoppa de sista klapparna i Skärholmen innan "alla andra" hann dit. Vi skulle gå på kondis i Fruängen som traditionen bjuder. Vi skulle ha städat och haft en god tacomiddag redo tills pappan kom hem.
Istället blev det så här.
- Bilen la av mitt i rondellen. Polisen hjälpte oss till Segeltorpsskolans parkering.
- 40 minuters rask promenad i högklackat till Mälarhöjden.
- 27 elever, 42 föräldrar, två småsyskon som fikade och lekte "Är du smartare än en femteklassare?" i klassrummet.
- Promenad hem - nu med en supertung ryggsäck och en stooor kasse presenter.
- Inser att bilen står på en tretimmars-parkering
- Migrän
- Pepparkaksbak med kottarna och Sean Banans jullåt på repeat.
... Pappan får nog inga tacos i kväll, julkapparna slåss vi om.i morgon och huset är mer mjöligt än välstädat...
Johan har trillat köttbullar. Det doftar nejlikor, spiskummin, mynta och chili i köket. Själv slår jag in julklappar för typ femte dagen i rad!
Limpistol, bra skit!
Nu ska det "bara" pimpas lite, sen är det klar. Men det får bli en annan dag.
När man har mitt fina förkläde är det klart att bullarna blev supergyllengula, supersaftiga och supergoda. Å nä, jag har inte kryptonit som hemlig ingrediens utan mandelmassa och choklad.
Med pepparkakslackade naglar försöker jag skapa julstämning genom att baka lussebullar samtidigt som jag hjälper ungarna att göra läxor, slå in julklappar och klä granen. Det är inte riktigt så härligt som i bullerbyn...
Jag är nöjd nu. Sött pynt, tre tända ljus, sofftid med Johan och lite trivsel-tv. Avkoppling och vila.
Tja, inte bara vila... vi viker tvätt och planerar veckan också...
Kusin Lasse firade sin 60-års dag hemma på gården. Det är tur att det är ett stort hus för vi är många som var här. Ruskigt trevligt hade vi igår och roligt hade vi i natt i vårt luftmadrassläger i nya huset. Nu har vi fikat så nu är det dags att åka hem.
Äntligen får Oliver se den kända Gävla bocken, som han har pratat om i flera år.
Lilla familjen är på ett halvspontant roadtripäventyr med mormor, morfar, Nettan, Eva och Lelle. Vi ska till Kusin Vitamin Lasse som firar sin 60-års dag idag.
Lussefirandet på dagis blev en succé. Alla var på plats. Frida, Johan, jag, mormor, morfar, mostern och Gamlis. Inte ett öga var torrt.
När mamman har handlat julklappar, pappan har fixat och barnen har lekt i snön i flera timmar är vi värda en gofika. Tur att Maria skickade med oss lite lyxig morotskaka hem.
På helgen sover Oliver inte i sitt rum, då sover han mer tillsammans. Han kan inte sova p soffan - för där sover ju djuren som har flyttat hemifrån.
Ibland när vi är på föreställningar sitter vi väldigt, väldigt nära. Idag är inte ibland. Men vi är glada ändå.
Så här fint ska det bli i köket. Den åttkantiga matdelen har fått ett torn sedan vi var här sist.
Maria och Mattias hus har liksom vuxit i sin altan. Här är sovrummet och barnens rum. Det gamla familjerummet har plötsligt degraderats till hall.
Oliver och jag är hemma idag. Det känns bra för plötsligt byttes det grå novemberrusket utanför fönstret till vitt decemberkladd. Första snön är här - men inte för att stanna. Termometern visar fortfarande plus.
...stämmer inte när det gäller julpynt! Då ska det vara för mycket i varje vrå. Det är lagom!
Pyntandet tar liksom liiiite längre tid i nytt hus. Det finns varken någon naturlig plats eller krokar för vårt älskade kitsch...
och inte hittar vi det vi har heller... lite kaos bland flyttkartongerna gör att det blir som julafton här!
Vi har tagit paus i stooora julpyntandet för en mysig adventsfika med Gamlis, Nettan och mormor. Vi inleder årets period av julmys i överflöd med Lussegifflar och delicatobollsglögg.
