Hon, pappa och Nettan sitter på toppen av Guinessfabriken i Dublin.
Själv värmde jag mig med en kopp te efter 1,5 timme med Frida och Johan i svampskogen. Vi hittade bara nån liter kantareller, och jag hade närkontakt med en huggorm. Jag borde ha gett mig själv en whisky!
Mitt i Fridas natt plockade mamma, kantarellkungen och jag, kantarellprinsessan svamp. Vi gick i den svenska djungeln. Det var jättejobbigt för mina ben är kortare än mammas, och gummistövlarna lägre.
Frida såg en huggorm. Mamma Catha var en decimeter från att trampa på den, och det var dessutom en huggorm. Hon klev brevid. Ormen låg ihopringlad och hade velat bita mamma men han hade huvudet åt fel höll. Det var läskigt.
Nu ska jag sova. Dom får rensa. Farmor också om hon vill. Jag vill bara till min säng.
Vädret var okej, men inte mer. Vi passade på att åka till både Solareturen och Gengåvan - stans stora "loppis-butiker" - och biblioteket i stan. Medan pappan gjorde ett besök i vuxenleksaksaffären lekte barnen i Sandgrundsparken. Där finns stolar till Spöket Laban, Labolina, Långa farbrorn, Tummen och Tummens mamma. Jag fick sitta på Tummens mammas och passa böckerna vi lånat.
Det är en trave. Frida ska delta i bibliotekets sommarutmaning: Läsa 10 böcker i sommar. Hon har bara tre veckor på sig och hon måste läsa själv. Vi har dessutom laddat med faktaböcker för barn om fjällen, fiske och svamp.
Jag springer efter min man i skogen. Johan måste följa med på min joggingtur eftersom jag är rädd för ormar, hundar, älgar, rådjur, skumma typer, ormar igen och tja...det mesta. Jag är rätt harig.
Vi hittade ett kantarellställe utmed löprundan, och man kan ju inte bara lämna dem där.
Ikväll blir det te, svamprensning och sommarpratare.
Frida och jag gick ner till sjön för att fiska med Fridas nya fina kastspö. Det gick jättebra.
Vi hade en fantastisk eftermiddag. Frida fiskade. Jag njöt. Vi badade...och tillslut gjorde Frida som morfar gör. Hon "blundade en stund i en skreva".
Grabbarna dök upp. Vi gick till Badberget och badade/tvättade oss. Just som jag plaskade ur vattnet ur Olivers hår insåg jag att slangen en decimeter brevid oss inte var ett vasstrå utan en orm. Han försökte bita mig. Jag tog barnen och sprang upp på land. Ormen sökte sig till klippan där Johan stod och provade Fridas spö. Ormen högg i draget och hängde kvar!
Sen simmade den iväg, in i vassen. Strax kom ytterligare en snok, en större. Också den sökte sig till oss. Är det inte meningen att ormar ska bli skraja och fly bort från människor?
Inte ens morfar Royne har fått en snok på kroken hälsar han från Irland.
Johan och jag hade planerat att åka till Selma Spa för att få lite avkoppling och tid tillsammans, men det blev ingen resa.
Istället blev det en timme i svampskogen. Det är nästan samma sak. Lugnt och tyst. Motion och avkoppling.
Enda skillnaden är väl att jag inte har sett röken av Johan sedan vi klev ur bilen...
Vi fick i alla fall ihop en halvliter blåbär, lagom med kantareller till morgondagens sås och så nådde vi vårt huvudmål. Ungarna ville hem och sova. De var trötta, kalla och blöta in på bara skinnet.
Torra pyjamasar, några sagor från Barnens bibel och regnsmatter på plåttaket fick avsluta barnens dag.
Vi har då otur med vädret idag. Efter middagen hade vi lovat ungarna att plocka blåbär. Vi hann precis kliva ut i riset när himlen öppnade sig...men vi är inte dom som är dom...vill man ha paj finns inget dåligt väder.
Oliver har också kommit på att blåbär blir godast i paj så han plockade faktiskt bär och la dem i hinken. Hela åtta stycken faktiskt.
Det var nästan lika många som hans pappa plockade. Kantarellkungen smög nämligen omkring med svampkorg och svampkniv för att hitta "större blåbär". Frida gick efter och höll koll på Johan medan Oliver mest efter letade efter Frida och gick vilse.
Vi fick springa hem från stranden för det började åska och blixtra. Frida blev dessutom bromsbiten och stortjöt. Hela himlen öppnade sig. Tjejerna och killarna blev inregnade i olika hus.
Grabbarna kröp ner farmors säng och såg film medan brudarna åt picknick, lyssnade på Kalle Kunskaps julsagor och broderade i lilla huset.
Lite skitväder är också mysigt.
Sommarkvällen är så där magisk. Luften är ljummen och frisk. Inga knott, inga mygg som förstör. Himlen är magisk. Det finns många härliga saker man kan göra med en sådan kväll.
Vi åkte till Maxi.
Kaffet smakar liksom extra bra när vi är ensamma på stranden. Hela familjen är samlad, men ändå är det så pass lugnt att jag hinner läsa ett par sidor i den där boken jag velat läsa så länge.
Man skulle ju kunna ta sig ett dopp...
eller så passar man på att läsa den där boken jag börjat på fem gånger.
Familjen är på väg till stranden. Av någon anledning går jag här bakom och tänker på filmen Sunes sommar.
När Kottarna somnat i tältet spelade vi sällskapsspel. Kampen kvinna mot man där kvinnorna svarar på typiskt manliga frågor och vice versa. Inte ett dugg genuskorrekt utan fördomarna står i fokus. Mycket roligt, speciellt det där med den berömde hockeymålvakten Holken. Ni vet han som är lite puckad och bästis med Stolpen.
Ginger vann enligt reglerna, men vi hade så kul att vi fortsatte så även Johan tycker att han är vinnare. Men men... som vi alltid säger; Det viktiga är inte att vinna, det är att skratta.
Kvällen blev skön. Oliver duschade i regnet. Vi spelade spel och lekte Emiiiil!
Sen kom solen. Johan grillade kött. Svärmor gjorde sallad..Mostern dukade. Morfar lärde Frida att fiska med kastspöet han köpt henne.
Inga krav. Ingen stress. Alla nöjda. Alla tillsammans.
Alltså: en perfekt semesterdag att minnas när november känns dyster och grå.
Vädret var lite ostadigt idag så hela familjen begav sig till Mariebergsskogen och Terassen. Från Terassen har man fin utsikt över Karlstad och så serveras goda luncher. Det blev dessutom riktigt fint väder så vi glassar liksom.
Efter en trevlig eftermiddag och kväll på Strandvik, där vi firat att Stina och Markus gifte sig i oktober, var barnen väldigt trötta. Frida skulle ändå tälta, och Oliver... tja låt oss säga att han kommer att bli förvånad när han vaknar för han somnade i bilen.
Frida läste lite bok under ficklampan, lyssnade på naturen och funderade på hur ofta älgar kommer när man tältar... eller hur ofta det händer att en ko slickar på tältet men sedan somnade hon tryggt brevid sin snusade bror. Jag hade god lust att krypa ner bland sötingarna men Johan och jag har ju eget rum i det här lyxtältet så jag sover 'duk i duk' istället.
