Smart tjej!

Jag ska inte drabbas av julstress.
Idag var det nära, mycket, mycket nära...

eller... tja... det var rätt kört faktiskt.

Det blev liksom lite för många viljor, och för lite mamma.
Jag räckte inte till...

Tränga trean behövde en uppryckning,

barnen behövde frisk luft,

och mat... och sömn... och pyssel... och uppmärksamhet.
Mamman kände sig halv.

Jag löste en liten del av problemet genom att låta kottarna åka pulka på vägen till centrum,

där vi handlade de sista julklapparna utan att bråka allt för mycket med andra.
Det kändes bra.

På hemvägen sjönk dock barnens blodsocker nivåer drastiskt, 

och kvar i nån snödriva låg mitt tappade tålamod och all ork.
Hemma fanns en skinka som behövde griljeras.

Johan kom hem sent,

vi behövde handla julmat.

Kvantum eller COOP i Västberga?

Pest eller kolera?

Det blev Konsum i centrum,

lite dyrare, lite sämre utbud men betydligt trevligare

och tommare!
Speciellt vid halv nio då jag var där.

Jag är inte bara lat, jag är smart också.

Jag tog pulkan med mig!

På så sätt fick jag inte bara hem de tunga matkassarna,

jag kunde också hämta ett paket med julklappar från farmortomten så att jag slipper göra det imorgon.

Den här lilla flykten från familjen gjorde dels att jag återhämtade mig så pass att jag orkade vika tvätt,
plocka en hel del samt lägga in både sill och gurka, dels att jag ser fram emot en morgondag med mycket mys. Precis som det ska vara dan-före-dopparedan!