Enligt släktens skidtradition ska en kväll spenseras i bowlinghallen. Frida spelade för allra första gången. Det gick bra, hon tyckte att det var jätteroligt. Frida kämpade och försökte, men det lättaste klotet var alldeles för tungt för henne och jag kunde inte komma på nåt bra sätt för henne att hantera det. Hon hade ändå ner 9 käglor i samma slag - flera gånger. Det tycker jag var riktigt bra.
Pappa var bäst och vann släktfejden. Han var så bra att han hamnade på hallens 10 i topplista...men är det inte fler namn vi känner igen på den?
Efter matchen gick vi till "finkrogen" Gamla Veras. Där bjöd morfar på norrländska lyxpizzor och öl.
Väl hemma i stugan kröp en nöjd unge ner i sängen. Vi andra tre tog täckena och bäddade ner oss i soffan framför TVn. Vi drack te och pratade.
Trots min hosta, snora och den förbannade febern är nog det här en av mitt livs bästa resor!
... och jag önskar att Oliver och Johan en dag lär sig älska skidåkning så att de vill följa med oss. Idag hade Oliver sagt till mormor att han ville åka med på skidresa. Han vill också åka skidor, men han gillar inte att vara ute så mycket, men han kunde kanske åka "innehus". Underbara unge!
"Vi nämner inte hans namn här för då saknar vi honom så mycket att det kommer sådana dära mammatårar", som Frida sa imorse. Underbara unge! Hon också.
...å tänk om Catha en dag skulle kunna ligga och och bara njuta i solen en hel dag, gud vad härligt det vore.
SvaraRadera