Det var tvunget. Ett once-in-a lifetime-moment!
Vi gick genom en magnifik stendal för att komma längst in mellan mäktiga branta berg. Solen strålade, det vart vindstilla men myggfritt. Sjön består av smältvatten och är så kall att den är död. Vattnet är så klart att man ser botten, den är 37 m djup... men det gjorde inte riktigt vi för isen hade inte gått än. Det rann flera vattenfall ner från de tokbranta klipporna. Där "Linus i liften" hade åkt skidor på morgonen! (Honom träffade vi i natt) Två fjällvråkar flög skriande över oss och en fjällabb låg på ägg.
Kan inte vara mer likt en saga! Magiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vi gillar kommentarer. Tack för att du tar dig tid att ge oss en.